Recept på mammas mjukkaka, som hon lärt sig av farmor Stens, som i sin tur lärt sig av sin mamma ”Forsträsk-Britta”. Upphittat i pappas papper, 8 juli 2021. Receptet är som synes nedtecknat 1987 men då det har anor minst ett århundrade tillbaka i tiden har det nog inte ändrats på 34 år.
Författare: Anders
Hjortronställen
Vi har under senare år framför allt plockat hjortron på två särskilda ställen, ett mer närbeläget vid Gullträskvägen och ett längre bort vid Lakaträskvägen.
Kartan nedan visar körriktningar till bägge. Bilen parkeras normalt vid kryssen.
Anteckningar för Gullträskvägen finns nedan:
Temperaturövervakning
Vid besök i Bovallen i slutet av februari 2018, i samband med pappas begravning, upptäckte vi att det hade blivit frostsprängning i rören. Jag hade kört dit med Valeria och Thor och ägnat ett par timmar åt att värma upp huset, när det till vår oförställda förskräckelse plötsligt började att rinna stora mängder vatten genom taket i kammaren (tv-rummet.) Vi tog fram hinkar och det slutade så småningom.
Under våren hade Stig dit Norbergs från Harads för att undersöka och laga. Det var visst elementen i stora rummet uppe samt alkoven som hade sprängts, det förra fick bytas ut medan det senare kunde lagas. Försäkringsbolaget var inte till någon hjälp men det hela stannade åtminstone vid ett fyrsiffrigt belopp. Stig hade innan dess rivit upp ungefär halva golvet, dels för att hjälpa golvspånet att torka, dels för att vi hade fått bilden att rörmokaren skulle behöva arbeta med rören där under hursomhelst. Det sistnämnda var möjligen inte fallet till sist, men det blev en bra ursäkt att lägga nytt, snyggt laminatgolv i juni samma år!
En smula skärrade av frostsprängningen samt med insikten att vi inte längre kunde förlita oss på pappas hjälp och fingertoppskänsla beslutade Stig och jag att installera en övervakningslösning för temperaturen inomhus på hemmanet. Valet föll på Ontech GSM 9040, som vi under våren anslöt direkt i eluttaget i köket. Jag köpte och skickade enheten, Stig fixade konfigurationen.
Vi kan därefter följa temperaturen på en kontrollpanel online, och får larm via e-post om den understiger ett angivet värde. Dessutom kan man ansluta en elvärmefläkt till enheten vilket ger möjlighet att automatiskt eller manuellt köra igång extra värmning vid behov. I oktober expanderade vi med ett extra relä (Ontech 9015) som fungerar på motsvarande vis och kopplades in på övervåningen, där frysningen alltså skedde föregående vinter. Bägge enheterna rapporterar nu till kontrollpanelen och har varsin värmare som kan startas var för sig.
Kontrollpanelen till Ontech finns här.
Senaste veckans (t ex) utomhustemperatur i Klusån (ovanför Bodträskfors) finns här.
Användningsexempel
Den 22 november konstaterade vi med viss oro att temperaturen i huset hade fallit stadigt under de senaste 4-5 dagarna, vilket fick mig att misstänka att värmningen slutat fungera. Den lokala minimumtemperaturen på övervåningen (gul linje) varje morgon var under fyra dagar i följd 10,6, 9,4, 8,4 och 7,4 grader Celsius.
Jag kunde dock lugna mig själv efter att ha hittat nedanstående kurva över senaste veckans utomhustemperatur i Klusån. Det visade sig att temperaturen föregående helg legat runt +6 grader och därefter fallit med jämn takt cirka 20 grader ner till -14. Kurvans utveckling svarade mycket bra mot inomhustemperaturen i Bovallen, så det fanns ingen anledning att befara något missöde med värmningen!
Älvspumpen
Vi har sen en del år tillbaka en vattenpump med tillhörande slangar som kan användas för att pumpa vatten ur älven, t ex för bevattning. Den nuvarande pumpen ersatte en äldre modell, kanske i början av 2000-talet. Den hade inte använts på ganska flera år när vi tog fram den nu i sommar, i juli 2018. Det var trots detta en icke oansenlig mängd vatten kvar i slangen, som har legat längst bort i logen. Pumpen har stått i pannrummet bredvid vedlådan.
Vattenpumpen är blå med en röd tryckbehållare. Slangarna är i två delar, en kortare med insugsfilter i änden, som också är förtöjd till en tyngd, som används för att suga upp vatten från älven, och en längre del som levererar vattnet till trädgården eller liknande.
Inslangens nedre del placeras på älvsbotten, några meter ut från stranden beroende på vattendjup. Insuget måste vara vänt uppåt och får inte ligga i bottenslammet. Denna slang bör gå någorlunda rakt upp till pumpen med stigning hela vägen, annars fastnar det lätt luft i lokala maxima. När slangen ligger bra fyller man den med vatten, t ex genom att hälla med vattenkanna i övre änden. När den är så fylld som det går skruvas slangen fast i pumpens kortända, med handkraft eller försiktigt med polygrip. Jag använde bara handkraft denna gång, det blev nog inte helt tätt men fungerade åtminstone vid första användningstillfället.
[Tillägg: Det visade sig när Stig skulle använda pumpen ett par veckor senare, att det inte var tryck längre. Det berodde sannolikt på att det inte var tätt vid inslangens anslutning, så det kom in luft i systemet när vi hade stängt av pumpen första gången. Man bör alltså dra åt bättre med polygrip. Helst kanske man också ska applicera gängtejp innan man skruvar dit, för att täta ytterligare.]
Utslangen är det mindre noga med, men man bör försöka undvika att den viker sig. Det stoppar flödet och skadar slangen. Denna slang skruvas fast i pumpen strax under tryckbehållaren.
Pumpen behöver förstås el för att fungera. Vi brukar lägga kabel från uttaget utanför källardörren. Tidigare har vi haft en kabelvinda till stor hjälp men det gick i år att klara med flertalet skarvsladdar.
När monteringen är klar bör man fylla på med mer vatten. Man skruvar då upp den mässingsfärgade bulten på pumpens ovansida och tar loss den, för att därefter fylla på så mycket vatten som går i. Förslagsvis använder man här en mindre behållare, t ex en halvliters petflaska, och häller försiktigt. Strålen in bör inte täcka hela hålet, annars tar sig inte luften ut och det blir bubblor. När det är fullt skruvas bulten tillbaka. Till bulten kan man använda skiftnyckel men det är mjukt gods och den är redan misshandlad, så bättre är en hylsnyckel storlek 13. Den är dessutom enklare att få grepp med och man kan få upprepa luftningen många gånger så det är värt besväret att finna en. Obs! Slarva inte bort brickan! Den är svår att hitta i höggräset.
Därefter startas pumpen genom att elsladden ansluts. Sannolikt susar det en del men inget händer på tryckmätaren. Det finns fortfarande luft i systemet som måste ut. Man upprepar då proceduren med att lufta och fylla vatten och sen slå på igen. Det kan krävas tio gånger eller många fler beroende på hur väl man lyckats lägga slangen och fylla på.
När det till sist fungerar så bör tryckmätaren på pumpen gå upp en bit. Den visar troligen ett ganska lågt tryck till att börja med men detta ökar allteftersom kvarvarande luft i systemet trycks ut. Man kan med fördel kolla längs utslangen efter läckage.
Tryckbehållaren ovanpå pumpen hjälper till att trycka ut vattnet. Vi fyllde inte på något i år och det är hyggligt vattentryck i slangen ändå, men annars kan man ju försöka komma ihåg att kolla trycket i pumpen innan man bär ner den till älven och ansluter slangarna, så är det ju en enkel sak.
Vad gäller placering av pumpen har man väl rätt mycket frihet, så länge slangar och elkablar når dit de ska. Jag valde i år att ställa pumpen ca 15-20 meter ”till höger” om båtplatsen, vid en ungbjörk mitt emellan två något större björkdungar. Vid denna ungbjörk finns en större sten som man kan ställa pumpen på, upphöjt, något skymt från älven och på lagom avstånd från vattnet.
Traktorunderhåll
Stortraktorn har efter bästa bedömning i juli 2016 sexton olika smörjnipplar, enligt följande:
- 3 bak, lyftarmar och justering
- 1 vänster inne, kopplingen
- 1 höger ute, bromsen
- 2 under framtill
- 2 innanför framgallret
- 2 x 2 på hjulen, nav (utsida) samt spindel
- 3 på jordbrukslyften, en under framme och två bak på armarna
Bakom framgallret finns ytterligare saker att titta på. Där hänger bl a en rund burk som renar inkommande luft, och som ska innehålla olja. Luften kommer uppifrån in i burken och tvingas mycket snabbt att byta riktning 180 grader och vända upp igen. Ev partiklar och smuts i luften hamnar då i oljan som med tiden samlar upp all tänkbar skit. Man bör då och då spänna loss burken (tre fästen) och rengöra, samt byta oljan. I burkens övre del finns ett ståltrådsfilter som enligt manualen kan tvättas i bensin eller fotogen.
Bakom luftrenaren sitter ett galler som också samlar upp en hel del smuts, växtdelar mm. Det bör också rengöras. När pappa körde slåttern i juli 2016 var det rejält igensatt och kylarvattnet kokade – kanske också av andra orsaker.
Kylarvätskan skall f ö vara 50% vatten och 50% glykol för att klara vintern. Detta fylls i det svarta locket framför dieseltanken. Tittar man ner där syns några metallbleck. Vi utgår från att man ska fylla så att metallblecken täcks av kylarvätska när motorn är kall. Den expanderar då den är varm och når då betydligt högre upp. Det går mer än fem liter för att fylla från tom (rimligen) tank.
Oljan ska naturligtvis också kollas regelbundet.
Bagarstugan
Sommaren 2015 fylldes jordkällaren i bagarstugan med grus som skottades in under väggen mot gården. Gruset var kanske i finaste laget, det har sagts att det finns risk för att svampen som frodats i källaren kan klättra upp genom den. I samband med denna övning sågades ungefär en tredjedel av golvet upp i stora rummets sydvästra hörn. Jag var inte med om detta arbete pga sjuklig katt.
I juli 2016 kan vi konstatera att gruset sjunkit ihop en hel del. Vi kommer att behöva fylla på med ytterligare ett rejält lass grus, och skall då hursomhelst använda naturgrus av varierande och större storlekar. Vidare behöver resten av golvet tas upp och göras om. Särskilt i hörnet mot graven är det gamla golvet väldigt dåligt. När det nya golvet ska läggas behöver vi uppskattningsvis tre stycken rejäla stockar till golvåsar på älvsidan, i riktning gården mot graven, som ska vara omkring sju meter långa. På älvsväggen kan man spika en rejäl planka som tjänar som ås eller stöd i den änden. I det nordöstra hörnet finns ju eldstaden så fram till den behövs bara kortare golvåsar. När åsarna är på plats läggs golv med tvåtumsplank, som redan finns i höbodan men lär behöva hyvlas.
Kammarens golv högg jag upp redan på 90-talet, därefter har det vädrats i ett par årtionden. Ytterligare svamp har ändå hittats och avlägsnats vid väggen mot eldstaden. Nya golvåsar har sedermera kommit på plats och 2012 började vi lägga nytt golv av bräder som skruvas fast, så att de lätt ska kunna lyftas upp för inspektion och vädring. Det återstår någon meter golv att lägga. I nordvästra hörnet, där svampen senast syntes till, ska vi istället för vanligt golv göra en eller två luckor som ännu lättare kan tas upp. Väggen mot farstun är delvis upphuggen, så även nedersta delen av dörrkarmen. När golvet läggs färdigt låter vi någon eller ett par bräder sticka genom där för att underlätta lagningen.
Kammarens väggar uppvisar spår av många generationers dekorationer. Grovt uppskatta är de följande, i ordning från äldre till nyare:
- Korngrötsblandning för att täta mellan stockarna
- Vita vågiga linjer målade direkt på stocken, lätt diagonalt uppifrån och ner
- Tapet, ljusblå botten med bruna/blå bladliknande mönster
- Tapet, grön botten med horisontella linjer, repliknande mönster i guld/brunt
- Tapet, gråaktig botten med vertikala linjer och rutor, blå och vita blommor ovanpå, troligtvis uppsatt av Stens och Rodrik
- Tjockare papp
- Tapet, vit botten, vertikala streckade linjer i brunt och mörkgrått
- Tapet, ljusblå med vita blommor
När kammargolvet är färdigt och väggen mot farstun lagad lär vi sätta något nytt på väggarna. Återstår att se vad det blir.
Deklaration 2016, moms
I årets momsdeklaration har vi stor hjälp av ett sammanfattande mejl från Niklas Nygård på Norra Skogsägarna, skickat den 14:e april. Hela inkomstsidan är snyggt sammanfattad. Jag antecknar ändå lite inför kommande år.
Om vi har sålt skog, eller annars haft haft intäkter under det aktuella året, ska summan av den momspliktiga försäljningen anges i fält 5. För min del blev det 11 620 kr i intäkt utbetalat den 1:a september 2015. Apteringstillägget och insatsen är också intäkter och ska läggas till det beloppet. Jag hade 1 051 kr i aptering och 1 070 kr i insats. Så i fält 5 skriver jag 11 620 kr + 1 051 kr + 1 070 kr = 13 741 kr.
Moms på skogsintäkter är de vanliga 25%, vilket med ovanstående intäkt blir 3 436 kr. (13 746 x 0.25 bekräftar tabellen i Niklas mail.) Detta skriver jag i fält 10, ”Utgående moms 25%”.
Under avsnittet F ska vi ange ingående moms, alltså moms som vi har betalt när vi gjort inköp till rörelsen. Till skillnad från intäkter är denna post rimligen aktuell varje år. Av kassajournalen framgår att den totala ingående momsen är 6 139,73 kr. Delat i två och avrundat blir det 3 070 kr, vilket jag skriver i fält 48.
Om man använder Skatteverkets e-tjänst för momsdeklaration på skatteverket.se, ifylls fält 49, ”moms att betala eller få tillbaka” automatiskt. Annars får man göra det för hand; det är alltså helt enkelt fält 10 minus fält 48. Jag får 3 436 kr – 3 070 kr = 366 kr. Alltså måste jag betala in 366 kr som resultat av detta års momsdeklaration. Ett negativt belopp hade betytt pengar tillbaka.
Utöver detta ska man också enligt någon källa, troligen Sverkers texter, ange gårdsstödet på momsblankettens fält 42. Min halva utgör 2 537 kr, så jag skriver det. Det påverkar inte momsdeklarationens resultat.
I ”övriga upplysningar” passar jag på att skriva att fält 42 avser just gårdsstöd. Vi har tidigare år ibland skrivit totala belopp för ingående och utgående moms, och klargjort att vardera blankett bara gäller hälften av det totala. I år har vi lite olika belopp, så jag tycker bara det blir förvirrat och avstår från den kommentaren.
Ett sista ord om begreppen. Det är intuitivt lite förbryllande, åtminstone för mig, att moms på sånt vi köper, alltså pengar som går ut ur företaget, betecknas som ingående moms, och vice versa. Ett sätt att se på saken är att man tar det i deklarationens perspektiv: moms vi ska få in som resultat av deklarationen är ”ingående moms”, medan moms vi ska betala ut är ”utgående moms”. Huruvida det är till hjälp eller bara rör till det hela ännu mer väljer jag att inte just nu spekulera om!
Deklaration 2016, del 2
Fortsätter med NE:s baksida. Här tar vi resultatet från framsidan och gör justeringar, för att få fram det slutliga över- eller underskottet för året.
Vi börjar med att föra över beloppet från R11 på första sidan, dvs årets bokförda resultat, till R12 överst på baksidan. Här är det -8 547 kr.
Därefter följer några fält med speciella intäkter och utgifter. I R15 anges intäkter som inte kommit i bokföringen men som vi ändå ska deklarera. Där lär det vara så att vi ska ta upp det något mystiska apteringstillägget från Norra, givetvis utan moms, vilket är på 1 051 kr för oss vardera. Likaledes ska vi ta med insatsen från Norra, som också är en inkomst, även om den är innestående på konto hos dem tills vidare. Vi har olika insats; min är 1 070 kr, och Stigs är 2 393 kr. Jag skriver 1 051 kr + 1 070 kr = 2 121 kr i R15.
I R16 gäller det omvända, alltså kostnader som inte bokförts, men som vi ändå får dra av. Det är för oss i första hand våra kostnader för transporter, främst bilkörning till och från hemmanet, men också exempelvis om vi har kört till Luleå för att handla sådant som hör till rörelsen. Man bör föra körjournal. Pappa har ett papper där han skriver ner de datum han eller vi har kört till Bovallen, samt för anteckningar om övriga resor.
Avdraget för bilkörning är 18:50 kr per mil. I fjol hade vi 29 arbetsresor mellan Boden och Bovallen på sammanlagt 290 mil, plus 46 mil i övriga resor, summa 336 mil, vilket ger 6 216 kr. Min hälft är 3 108 kr.
Utöver detta tillkommer i mitt fall den arbetsresa jag gjorde upp från Limhamn i maj. Jag la ut 2 416 kr på flygbiljetter, och får dessutom göra schablonavdrag på 210 kr per dag för ökade dagliga kostnader under min arbetsresa. Jag var i tio dagar, så det är 2 100 kr. Det finns också ett schablonavdrag per natt för uppehälle, men det väljer jag att inte utnyttja då det känns lite häftigt. Slutligen summerar jag alltså mina resekostnader till 3 108 kr + 2 416 kr + 2 100 kr = 7 624 kr, och för in det beloppet i R16.
Stig redovisar rimligen sina resor från malmfälten, med milavdrag för bil och faktiska kostnader för tåg.
Sen är det mest att räkna ihop. I R17 ska sammanlagt resultat, alltså summering av närmast ovanstående, med särskild uppmärksamhet på att R15 är plus (intäkt) medan R16 är minus (kostnad.) Jag får -8 547 kr + 2 121 kr – 7 624 kr = -14 050 kr, vilket skrivs i R17.
Tidigare, när vi har använt oss av sammanlagda belopp för oss bägge två på framsidan, har vi använt R18-R20 för att justera så att enderas del av resultatet hamnar i R21. Nu har vi haft uppdelat hela vägen, så vi skriver bara R17:s belopp även i R21: -14 050 kr.
Därefter hämtas fjolårets underskott från förra deklarationen, dvs det årets R48 (eller rent hypotetiskt R47, om det skulle ha blivit vinst.) Detta anges nu i årets R24, ”outnyttjat underskott från föregående år”. Jag har 238 816 kr (obs minustecken framför rutan.)
Så läggs årets resultat samman med det outnyttjade underskottet, bägge sannolikt negativa, och summan anges i R48, som är årets underskott. Här får jag alltså -14 050 kr – 238 816 kr = -252 866 kr. Minustecknet står före rutan, så det skriver jag inte ut.
Om man deklarerar på nätet blir en del ifyllt automatiskt. T ex ser jag i min deklaration från i fjol, att underskottet (R48) även har blivit automatiskt ifyllt i R29, R33, R35 och R42. Men det må ju vara.
Deklaration 2016, del 1
Jag försöker här redogöra för hur vi har gjort och tänkt med årets deklaration för Bovallen 2:22. En del är nytt för i år och helheten kan ses som minnesanteckningar och stöd för kommande deklarationer. Mycket kan diskuteras, ni får gärna skriva kommentarer här. Jag kan också komma att ändra i texten om det blir tydligare.
Jag har satt ”del 1” i titeln på det här inlägget eftersom jag i första versionen bara redogjort för framsidan på NE. Resten kommer eventuellt i ett nytt inlägg, eller så utvidgar jag bara detta. Vi får se!
Allmänt
Eftersom vi bedriver näringsverksamhet ska vi varje år upprätta s k förenklat årsbokslut samt lämna in NE-blankett med deklarationen. Det förenklade bokslutet får man använda när man har omsättning på mindre än tre miljoner, annars ska det mer till.
Skatteverket har en särskild blankett för förenklat årsbokslut, men då den är nästan identisk med NE-blankettens framsida har vi ofta bara sparat en kopia på denna, möjligen med vissa anteckningar på.
Fram till och med förra året har vi använt siffror för hela hemmanet på NE:s framsida, för att därefter dela i hälften på baksidan, varifrån beloppen till sist förs över i den personliga deklarationen. Det har varit enkelt inte minst då bara Bovallen 2:22 fanns med i bilden, och vi hade närmast identiska blanketter. Dock har vi nu funnit ett mycket belysande exempel i Skatteverkets broschyr SKV306 ”Deklarera på NE-blanketten”, efter vilket man bör dela upp allt i individuella delar även på NE:s framsida, så vi börjar göra på det sättet nu.
Balansräkning
Den övre delen av förenklat årsbokslut (tillika NE:s framsida) består av balansräkningen, som är en uppställning av tillgångar och skulder. För 2:22 fyller vi endast i fälten B2, B4, B9 och B10.
B2 ska vara hemmanets värde, minus bostadshuset. Vi har i många år haft oförändrat 120 000 kr där, vilket troligen är hela hemmanets taxeringsvärde vid övertagandet på 70-talet. Vi utgår från och med nu från 2011 års taxeringsvärde för rörelsen, som är 460 000 kr. Vardera äger vi hälften av det, så det ger 230 000 kr i B2 (för 2:22.) Det är förresten inte självklart att man ska utgå från taxeringsvärdet, som är lägre än det egentligen värdet, men vi väljer att göra så.
B4 är värdet av våra maskiner och inventarier. Om vi köper något till rörelsen som kostar mer än kanske 5 000 kr (gränsen kan vara högre) så ska det föras till värdet av inventarierna. Annars gör man normalt en årlig avskrivning som ska reflektera värdeminskning över tid. Det har vi nog inte gjort på länge. Vi prövar en modell enligt vilken man kan skriva av 25% av värdet per år, och gör just det för 2015. (Vi måste inte göra samma varje år.) Vi har tidigare haft sammanlagt värde av inventarier 63 492 kr. Delat i två är det 31 746 kr. Vi skriver vardera av 25% av den summan, vilket är 7 937 kr. Återstående värde av maskiner och inventarier är då 31 746 – 7 937 = 23 809 kr, vilket vi skriver in i B4. Värdeminskningen i avskrivningen ska vi senare skriva in i fält R10 i resultaträkningen.
I B9 skriver vi totalt saldo vid årsskiftet på de bankkonton som hör till rörelsen, fördelat på oss två, dvs något i stil med hälften av summan på jordbrukskontot samt det gemensamma skogslikvidkontot, plus hela summan på de pengar som eventuellt finns på individuella skogslikvidkonton. Det lär inte ha någon betydelse, det finns ingen förmögenhetsskatt och beloppet i B9 används ingen annanstans. Nå, vid årsskiftet hade vi 28 644 kr på jordbrukskontot och 8 860 kr på vårt gemensamma skogslikvidkonto. Jag tar hälften av dem, och lägger till de 15 kr (!) jag hade på mitt eget skogslikvidkonto. Det ger 18 767 kr i B9.
I B10 anges eget kapital, vilket är tillgångar minus skulder. Jag summerar tillgångarna till 230 000 + 23 809 + 18 767 = 272 576 kr. För min del gäller inga skulder (på hemmanet!) så jag skriver detta belopp i B10. På blanketten för förenklat årsbokslut skriver jag också samma belopp i både ”summa tillgångar” samt ”summa skulder och eget kapital”, som saknar bokstavsbeteckning.
Övriga fält i balansräkningen använder vi alltså inte för 2:22. Rutan för skulder kanske är relevant i fråga om 2:13, med följdeffekter (i B10.) Dessutom ska Stig nog ha något i B3 som också gäller 2:13, då det är ett nyare förvärv.
Resultaträkning
Den nedre delen av det förenklade bokslutet och NE:s framsida är resultaträkningen, där vi anger vad som ändrats under året, dvs utgifter, intäkter och så vidare.
I rutan för intäkter använder vi främst fälten R1 och R2. R1 ska vara värdet av försäljning, utan moms, som vi har fått utbetalt. Under 2015 sålde vi skog, vilket i juni gav mig 23 239 kr på betalningsplanekonto hos Norra. Jag fick hälften av det, 11 620 kr, utbetalt till Handelsbanken i september. Alltså skriver jag 11 620 kr i R1. Den andra hälften av mina pengar var kvar som saldo på mitt Norra-konto till februari 2016, och ska inte deklareras som intäkt förrän nästa år. Värt att notera att i utbetalningen som jag fick i september inkluderades 25% moms på de 11 620 kr, så det står 14 525 kr i kontoutdrag från Handelsbanken. De 2 905 kr moms ska förstås deklareras på momsblanketten och vidarebefordras till staten.
I R2 anges momsfria intäkter, vilket för oss innebär gårdsstödet. Vi fick i början på mars 2016 utbetalt stödet för föregående år, 5 075 kr. Jag anger min hälft av detta, 2 537 kr, i R2.
R4 ska innehålla eventuella ränteinkomster. Här är det lite oklart vad som gäller. Jag har enligt årskontobesked från Norra fått 78 kr i ränta på virkeskonto hos dem den 31:a december, men de har i uppgift till Skatteverket angett 0 kr. Det kan vara så att 78 kr är under en viss gräns (kanske 100 kr) så att det inte blir anmält, eller så kommer det nästa år. Vi väljer att låta R4 vara tomt.
I rutan för kostnader fyller vi i R5 och R6. Vi har ingen klar uppdelning mellan vad som är ”varor och legoarbeten” och vad som är ”övriga externa kostnader”, så vi brukar fördela så att det inte blir alltför ojämnt mellan de två rutorna. De totala beloppen ska hursomhelst vara summan av våra utgifter under året, hämtade från bokföringen, och (numera) delade i två. För 2016 fyller jag i 10 119 kr i R5, och 4 648 kr i R6. Moms på utgifterna ska förstås inte vara med här, utan tas upp på momsblanketten.
I rutan för avskrivningar använder vi oss av fältet R10, för att ange den nedskrivning av värdet på våra maskiner och inventarier som vi kom fram till ovan. Där skriver jag alltså 7 397 kr.
Till sist vad gäller resultaträkningen så summerar jag intäkter, kostnader och avskrivningar för att få årets resultat. Det blir 11 620 kr + 2 537 kr – 10 119 kr – 4 648 kr – 7 937 kr = – 8 547 kr. Det beloppet anger jag i R11.
Därmed är det förenklade årsbokslutet (och NE:s framsida) färdigt. Kvar är att göra NE:s baksida, momsdeklaration samt föra in relevanta tal i den personliga inkomstdeklarationen.