Kategori: Bokföring

I årets momsdeklaration har vi stor hjälp av ett sammanfattande mejl från Niklas Nygård på Norra Skogsägarna, skickat den 14:e april. Hela inkomstsidan är snyggt sammanfattad. Jag antecknar ändå lite inför kommande år.

Om vi har sålt skog, eller annars haft haft intäkter under det aktuella året, ska summan av den momspliktiga försäljningen anges i fält 5. För min del blev det 11 620 kr i intäkt utbetalat den 1:a september 2015. Apteringstillägget och insatsen är också intäkter och ska läggas till det beloppet. Jag hade 1 051 kr i aptering och 1 070 kr i insats. Så i fält 5 skriver jag 11 620 kr + 1 051 kr + 1 070 kr = 13 741 kr.

Moms på skogsintäkter är de vanliga 25%, vilket med ovanstående intäkt blir 3 436 kr. (13 746 x 0.25 bekräftar tabellen i Niklas mail.) Detta skriver jag i fält 10, ”Utgående moms 25%”.

Under avsnittet F ska vi ange ingående moms, alltså moms som vi har betalt när vi gjort inköp till rörelsen. Till skillnad från intäkter är denna post rimligen aktuell varje år. Av kassajournalen framgår att den totala ingående momsen är 6 139,73 kr. Delat i två och avrundat blir det 3 070 kr, vilket jag skriver i fält 48.

Om man använder Skatteverkets e-tjänst för momsdeklaration på skatteverket.se, ifylls fält 49, ”moms att betala eller få tillbaka” automatiskt. Annars får man göra det för hand; det är alltså helt enkelt fält 10 minus fält 48. Jag får 3 436 kr – 3 070 kr = 366 kr. Alltså måste jag betala in 366 kr som resultat av detta års momsdeklaration. Ett negativt belopp hade betytt pengar tillbaka.

Utöver detta ska man också enligt någon källa, troligen Sverkers texter, ange gårdsstödet på momsblankettens fält 42. Min halva utgör 2 537 kr, så jag skriver det. Det påverkar inte momsdeklarationens resultat.

I ”övriga upplysningar” passar jag på att skriva att fält 42 avser just gårdsstöd. Vi har tidigare år ibland skrivit totala belopp för ingående och utgående moms, och klargjort att vardera blankett bara gäller hälften av det totala. I år har vi lite olika belopp, så jag tycker bara det blir förvirrat och avstår från den kommentaren.

Ett sista ord om begreppen. Det är intuitivt lite förbryllande, åtminstone för mig, att moms på sånt vi köper, alltså pengar som går ut ur företaget, betecknas som ingående moms, och vice versa. Ett sätt att se på saken är att man tar det i deklarationens perspektiv: moms vi ska få in som resultat av deklarationen är ”ingående moms”, medan moms vi ska betala ut är ”utgående moms”. Huruvida det är till hjälp eller bara rör till det hela ännu mer väljer jag att inte just nu spekulera om!

Fortsätter med NE:s baksida. Här tar vi resultatet från framsidan och gör justeringar, för att få fram det slutliga över- eller underskottet för året.

Vi börjar med att föra över beloppet från R11 på första sidan, dvs årets bokförda resultat, till R12 överst på baksidan. Här är det -8 547 kr.

Därefter följer några fält med speciella intäkter och utgifter. I R15 anges intäkter som inte kommit i bokföringen men som vi ändå ska deklarera. Där lär det vara så att vi ska ta upp det något mystiska apteringstillägget från Norra, givetvis utan moms, vilket är på 1 051 kr för oss vardera. Likaledes ska vi ta med insatsen från Norra, som också är en inkomst, även om den är innestående på konto hos dem tills vidare. Vi har olika insats; min är 1 070 kr, och Stigs är 2 393 kr. Jag skriver 1 051 kr + 1 070 kr = 2 121 kr i R15.

I R16 gäller det omvända, alltså kostnader som inte bokförts, men som vi ändå får dra av. Det är för oss i första hand våra kostnader för transporter, främst bilkörning till och från hemmanet, men också exempelvis om vi har kört till Luleå för att handla sådant som hör till rörelsen. Man bör föra körjournal. Pappa har ett papper där han skriver ner de datum han eller vi har kört till Bovallen, samt för anteckningar om övriga resor.

Avdraget för bilkörning är 18:50 kr per mil. I fjol hade vi 29 arbetsresor mellan Boden och Bovallen på sammanlagt 290 mil, plus 46 mil i övriga resor, summa 336 mil, vilket ger 6 216 kr. Min hälft är 3 108 kr.

Utöver detta tillkommer i mitt fall den arbetsresa jag gjorde upp från Limhamn i maj. Jag la ut 2 416 kr på flygbiljetter, och får dessutom göra schablonavdrag på 210 kr per dag för ökade dagliga kostnader under min arbetsresa. Jag var i tio dagar, så det är 2 100 kr. Det finns också ett schablonavdrag per natt för uppehälle, men det väljer jag att inte utnyttja då det känns lite häftigt. Slutligen summerar jag alltså mina resekostnader till 3 108 kr + 2 416 kr + 2 100 kr = 7 624 kr, och för in det beloppet i R16.

Stig redovisar rimligen sina resor från malmfälten, med milavdrag för bil och faktiska kostnader för tåg.

Sen är det mest att räkna ihop. I R17 ska sammanlagt resultat, alltså summering av närmast ovanstående, med särskild uppmärksamhet på att R15 är plus (intäkt) medan R16 är minus (kostnad.) Jag får -8 547 kr + 2 121 kr – 7 624 kr = -14 050 kr, vilket skrivs i R17.

Tidigare, när vi har använt oss av sammanlagda belopp för oss bägge två på framsidan, har vi använt R18-R20 för att justera så att enderas del av resultatet hamnar i R21. Nu har vi haft uppdelat hela vägen, så vi skriver bara R17:s belopp även i R21: -14 050 kr.

Därefter hämtas fjolårets underskott från förra deklarationen, dvs det årets R48 (eller rent hypotetiskt R47, om det skulle ha blivit vinst.) Detta anges nu i årets R24, ”outnyttjat underskott från föregående år”. Jag har 238 816 kr (obs minustecken framför rutan.)

Så läggs årets resultat samman med det outnyttjade underskottet, bägge sannolikt negativa, och summan anges i R48, som är årets underskott. Här får jag alltså -14 050 kr – 238 816 kr = -252 866 kr. Minustecknet står före rutan, så det skriver jag inte ut.

Om man deklarerar på nätet blir en del ifyllt automatiskt. T ex ser jag i min deklaration från i fjol, att underskottet (R48) även har blivit automatiskt ifyllt i R29, R33, R35 och R42. Men det må ju vara.

Jag försöker här redogöra för hur vi har gjort och tänkt med årets deklaration för Bovallen 2:22. En del är nytt för i år och helheten kan ses som minnesanteckningar och stöd för kommande deklarationer. Mycket kan diskuteras, ni får gärna skriva kommentarer här. Jag kan också komma att ändra i texten om det blir tydligare.

Jag har satt ”del 1” i titeln på det här inlägget eftersom jag i första versionen bara redogjort för framsidan på NE. Resten kommer eventuellt i ett nytt inlägg, eller så utvidgar jag bara detta. Vi får se!

---

Allmänt

Eftersom vi bedriver näringsverksamhet ska vi varje år upprätta s k förenklat årsbokslut samt lämna in NE-blankett med deklarationen. Det förenklade bokslutet får man använda när man har omsättning på mindre än tre miljoner, annars ska det mer till.

Skatteverket har en särskild blankett för förenklat årsbokslut, men då den är nästan identisk med NE-blankettens framsida har vi ofta bara sparat en kopia på denna, möjligen med vissa anteckningar på.

Fram till och med förra året har vi använt siffror för hela hemmanet på NE:s framsida, för att därefter dela i hälften på baksidan, varifrån beloppen till sist förs över i den personliga deklarationen. Det har varit enkelt inte minst då bara Bovallen 2:22 fanns med i bilden, och vi hade närmast identiska blanketter. Dock har vi nu funnit ett mycket belysande exempel i Skatteverkets broschyr SKV306 ”Deklarera på NE-blanketten”, efter vilket man bör dela upp allt i individuella delar även på NE:s framsida, så vi börjar göra på det sättet nu.

Balansräkning

Den övre delen av förenklat årsbokslut (tillika NE:s framsida) består av balansräkningen, som är en uppställning av tillgångar och skulder. För 2:22 fyller vi endast i fälten B2, B4, B9 och B10.

B2 ska vara hemmanets värde, minus bostadshuset. Vi har i många år haft oförändrat 120 000 kr där, vilket troligen är hela hemmanets taxeringsvärde vid övertagandet på 70-talet. Vi utgår från och med nu från 2011 års taxeringsvärde för rörelsen, som är 460 000 kr. Vardera äger vi hälften av det, så det ger 230 000 kr i B2 (för 2:22.) Det är förresten inte självklart att man ska utgå från taxeringsvärdet, som är lägre än det egentligen värdet, men vi väljer att göra så.

B4 är värdet av våra maskiner och inventarier. Om vi köper något till rörelsen som kostar mer än kanske 5 000 kr (gränsen kan vara högre) så ska det föras till värdet av inventarierna. Annars gör man normalt en årlig avskrivning som ska reflektera värdeminskning över tid. Det har vi nog inte gjort på länge. Vi prövar en modell enligt vilken man kan skriva av 25% av värdet per år, och gör just det för 2015. (Vi måste inte göra samma varje år.) Vi har tidigare haft sammanlagt värde av inventarier 63 492 kr. Delat i två är det 31 746 kr. Vi skriver vardera av 25% av den summan, vilket är 7 937 kr. Återstående värde av maskiner och inventarier är då 31 746 – 7 937 = 23 809 kr, vilket vi skriver in i B4. Värdeminskningen i avskrivningen ska vi senare skriva in i fält R10 i resultaträkningen.

I B9 skriver vi totalt saldo vid årsskiftet på de bankkonton som hör till rörelsen, fördelat på oss två, dvs något i stil med hälften av summan på jordbrukskontot samt det gemensamma skogslikvidkontot, plus hela summan på de pengar som eventuellt finns på individuella skogslikvidkonton. Det lär inte ha någon betydelse, det finns ingen förmögenhetsskatt och beloppet i B9 används ingen annanstans. Nå, vid årsskiftet hade vi 28 644 kr på jordbrukskontot och 8 860 kr på vårt gemensamma skogslikvidkonto. Jag tar hälften av dem, och lägger till de 15 kr (!) jag hade på mitt eget skogslikvidkonto. Det ger 18 767 kr i B9.

I B10 anges eget kapital, vilket är tillgångar minus skulder. Jag summerar tillgångarna till 230 000 + 23  809 + 18 767 = 272 576 kr. För min del gäller inga skulder (på hemmanet!) så jag skriver detta belopp i B10. På blanketten för förenklat årsbokslut skriver jag också samma belopp i både ”summa tillgångar” samt ”summa skulder och eget kapital”, som saknar bokstavsbeteckning.

Övriga fält i balansräkningen använder vi alltså inte för 2:22. Rutan för skulder kanske är relevant i fråga om 2:13, med följdeffekter (i B10.) Dessutom ska Stig nog ha något i B3 som också gäller 2:13, då det är ett nyare förvärv.

Resultaträkning

Den nedre delen av det förenklade bokslutet och NE:s framsida är resultaträkningen, där vi anger vad som ändrats under året, dvs utgifter, intäkter och så vidare.

I rutan för intäkter använder vi främst fälten R1 och R2. R1 ska vara värdet av försäljning, utan moms, som vi har fått utbetalt. Under 2015 sålde vi skog, vilket i juni gav mig 23 239 kr på betalningsplanekonto hos Norra. Jag fick hälften av det, 11 620 kr, utbetalt till Handelsbanken i september. Alltså skriver jag 11 620 kr i R1. Den andra hälften av mina pengar var kvar som saldo på mitt Norra-konto till februari 2016, och ska inte deklareras som intäkt förrän nästa år. Värt att notera att i utbetalningen som jag fick i september inkluderades 25% moms på de 11 620 kr, så det står 14 525 kr i kontoutdrag från Handelsbanken. De 2 905 kr moms ska förstås deklareras på momsblanketten och vidarebefordras till staten.

I R2 anges momsfria intäkter, vilket för oss innebär gårdsstödet. Vi fick i början på mars 2016 utbetalt stödet för föregående år, 5 075 kr. Jag anger min hälft av detta, 2 537 kr, i R2.

R4 ska innehålla eventuella ränteinkomster. Här är det lite oklart vad som gäller. Jag har enligt årskontobesked från Norra fått 78 kr i ränta på virkeskonto hos dem den 31:a december, men de har i uppgift till Skatteverket angett 0 kr. Det kan vara så att 78 kr är under en viss gräns (kanske 100 kr) så att det inte blir anmält, eller så kommer det nästa år. Vi väljer att låta R4 vara tomt.

I rutan för kostnader fyller vi i R5 och R6. Vi har ingen klar uppdelning mellan vad som är ”varor och legoarbeten” och vad som är ”övriga externa kostnader”, så vi brukar fördela så att det inte blir alltför ojämnt mellan de två rutorna. De totala beloppen ska hursomhelst vara summan av våra utgifter under året, hämtade från bokföringen, och (numera) delade i två. För 2016 fyller jag i 10 119 kr i R5, och 4 648 kr i R6. Moms på utgifterna ska förstås inte vara med här, utan tas upp på momsblanketten.

I rutan för avskrivningar använder vi oss av fältet R10, för att ange den nedskrivning av värdet på våra maskiner och inventarier som vi kom fram till ovan. Där skriver jag alltså 7 397 kr.

Till sist vad gäller resultaträkningen så summerar jag intäkter, kostnader och avskrivningar för att få årets resultat. Det blir 11 620 kr + 2 537 kr – 10 119 kr – 4 648 kr – 7 937 kr = – 8 547 kr. Det beloppet anger jag i R11.

Därmed är det förenklade årsbokslutet (och NE:s framsida) färdigt. Kvar är att göra NE:s baksida, momsdeklaration samt föra in relevanta tal i den personliga inkomstdeklarationen.